Tips kommunikation

Här är några praktiska tips kring hållbarhetskommunikation:

  • använd inte “hållbart” när du egentligen bara menar “miljöbättre”, “klimatanpassad” eller andra enskilda delar av hållbarheten
  • använd inte hållbarhet/hållbar utveckling som allmän introduktion för att sedan reducera det till ert klimatarbete
  • våga kommunicera de definitioner ni använder
  • använd inte begrepp som “hållbara produkter” eller “hållbar verksamhet” om er själva, använd hellre till exempel “bidrar till hållbar utveckling” och förklara på vilka sätt
  • undvik särskilt påståenden om att produkt eller tjänst är hållbar utan att definiera på vilket sätt utifrån hela hållbarheten
  • var försiktig med ord som miljövänlig, miljösäkrad, miljögodkänd, miljöanpassad, grön, eko, organisk – beskriv istället hur produkten/tjänsten är bättre eller följer en standard/märkning
  • var försiktig med begreppet “hållbar tillväxt” eftersom ni då tar på er att ha definierat det
  • använd begrepp som CSV (creating shared values)  med eftertanke eftersom det inte finns en bred internationell konsensus kring denna smarta men akademiska teori
  • använd ordet “samhällsansvar” med eftertanke, det är trots allt staten/demokratin som är samhällsansvarig, ert företag/organisation ska bidra till, men inte ansvara för, samhället
  • kommunicera vilka verktyg och standarder ni använder men tänk på att det är resultat/förbättring som räknas, inte bara vilket verktyg ni använt
  • hänvisa gärna till standarder/verktyg som till exempel UN Global Compact, ISO 26000, OECDs MNE Guidelines, Global Reporting Initiative men glöm inte tydligt deklarera vilka delar av dessa helhets-verktyg ni INTE använder, annars snyltar ni på andras varumärken.
  • “cirkulär ekonomi” är bra, att sluta kretslopp och spara naturresurser/pengar borde alla fokusera på, men det är bara en del av hållbarheten och måste kompletteras med de sociala frågorna
  • var försiktig med att kommunicera ert arbete med hänvisning till verktyg som tagits fram av ett fåtal konsulter, akademiker, organisationer och företag – beskriv hellre ert hållbarhetsarbete med hjälp av internationella standarder eller verktyg som tagits fram genom breda intressentdialoger
  • sponsring och annat samhällsengagemang är en del av, men inte hela, ert hållbarhetsarbete
  • tänk på att om ert företag/organisation beskriver ert bidrag till hållbar utveckling genom en hållbarhetsredovisning på alla relevanta hållbarhetsområden så blir det förvirrande för intressenterna om ni i annons/kampanj reducerar begreppet hållbart till ett fåtal områden
  • använd orden ansvar och ansvarsfull med försiktighet eftersom olika intressenter läser dessa på olika sätt, ni är med stor sannolikhet redan ett ansvarsfull organisation/företag även om ni ännu inte maximerat ert bidrag till hållbar utveckling
  • likställ inte kvalitetsarbete (kundfokus, värdekedjeintressenter) med hållbarhetsarbete (bredare samhällsintressentfokus)
  • använd inte begreppet “hållbarhetslagen”, det finns ingen sådan
  • tänk på att begreppet CSR – Corporate Social Responsbility – särskriver företags ansvar i samhället på ett sätt som inte självklart gagnar den anda av samarbete mellan alla delar av samhället som måste till för att vi ska nå hållbarhet. Använd hellre “hållbarhetsarbete” och hänvisa till en trovärdig standard/verktyg
  • använd rätt benämningar, t ex “FNs globala mål för hållbar utveckling” istället för bara “de globala målen”; det finns många andra “globala mål”
  • använd rätt termer, t ex: “internationell standard” bör man bara kalla dokument som tagits fram enligt WTOs sex principer
  • beskriv hållbar utvecklings tre dimensioner i rätt ordning avseende systemgränser “miljö, socialt, ekonomi” och var försiktig med Triple Bottom Line “people, planet, profit” från 1994: “profit” berör bara vissa intressenter och finns inte utanför systemgränserna